Till huvudinnehållet

Vem betalar för stålets omställning?

Det finns kunder som beställer stål med lägre klimatavtryck. Men vägen från enskilda leveransavtal till en bred marknad är fortfarande osäker. I Frankrike går ArcelorMittal vidare med omställningen i Dunkerque med hjälp av investeringsstöd och ett långsiktigt elavtal. Samtidigt växer den kolbaserade ståltillverkningen i Indien. Frågan är hur kostnaden för utsläppsminskningarna ska fördelas.

Mats Janson
Mats Janson 29 september, 2026 • 5 minuters läsning
rullar
Emballerade rullar med tunnplåt i väntan på vidare transport till kunder över hela världen från SSAB, Borlänge. Vem ska bära merkostnaden när stålets klimatavtryck minskar? Kundernas inköp, energipriser och offentliga stöd påverkar möjligheten att få omställningens investeringar att gå ihop.  Pia Nordlander, Bildn

När ArcelorMittal i februari bekräftade investeringen i en ny ljusbågsugn i Dunkerque pekade bolaget på flera förutsättningar som hade fallit på plats. Förändrade europeiska handelsvillkor och EU:s klimattull CBAM var två. Ett långsiktigt avtal med EDF, det franska statliga energibolaget, om konkurrenskraftig el med låga utsläpp var en annan.

Investeringen är på 1,3 miljarder euro. Enligt ArcelorMittal ska stöd genom det franska systemet för energieffektiviseringscertifikat motsvara hälften av beloppet. Ugnen planeras tas i drift 2029 och få en årlig kapacitet på två miljoner ton, motsvarande omkring 80 procent av den planerade kapaciteten i SSAB nya stålverk med två ljusbågsugnar i Luleå.

Dunkerque visar därmed att omställningen kräver mer än en kund som föredrar ett klimatsnålare material. Finansieringen av anläggningen, energikostnaden och konkurrensvillkoren påverkar tillsammans möjligheten att producera det.

Projektet visar också varför begreppen behöver hållas isär. ArcelorMittal räknar med omkring två tredjedelar lägre koldioxidutsläpp än vid masugnsproduktion, med en blandning av skrot, järnsvamp och flytande råjärn som insatsmaterial. Det är en betydande minskning, men inte utsläppsfri ståltillverkning.

Kunderna finns

Det finns konkreta exempel på internationella kunder som vill köpa stål med lägre utsläpp. Mercedes-Benz beskriver i en uppdatering från september ett leveransavtal med Stegra om cirka 50 000 ton per år till sina europeiska pressverk. Avtalet tecknades 2023, och materialet ska införas när nödvändiga kvalificeringsprocesser är klara.

Biltillverkaren uppger också att stål med lägre klimatavtryck, tillverkat av återvunnet material, redan används i fyra seriemodeller. Det visar att klimategenskaper har börjat påverka materialvalen i faktisk produktion.

Men ett leveransavtal besvarar inte hela frågan om betalningsviljan. Mercedes-Benz redovisar inget pris i sin beskrivning. Avtalet belägger efterfrågan, men säger inte hur stort prispåslag kunden accepterar eller hur kostnaden fördelas vidare till bilköparen.

Internationella energiorganet IEA beskriver i rapporten Demand and Supply Measures for the Steel and Cement Transition en marknad där högre kostnader och osäker efterfrågan bromsar utvecklingen. Organisationen pekar därför på behovet av åtgärder som hjälper de första marknaderna för material med mycket låga utsläpp att växa. Enskilda företags klimatambitioner behöver omsättas i beställningar som producenter och finansiärer kan räkna med.

Klimattull ger inga beställningar

CBAM ska enligt EU-kommissionen göra att priset på import bättre återspeglar utsläppen från tillverkningen. Mekanismen, som omfattar bland annat järn och stål, gick in i sin definitiva fas den 1 januari 2026 och kompletterar EU:s utsläppshandel. Det här kan förbättra konkurrensvillkoren för produktion med lägre utsläpp. Men en kostnad på utsläppsintensiv import är inte samma sak som en beställning på en viss mängd mer klimatneutralt stål. För ett nytt stålverk återstår alltså frågan om vilka kunder som ska köpa varorna och på vilka villkor.

Här kan offentlig upphandling och privata inköpskrav få en annan funktion. I Breakthrough Agenda Report 2025 framhåller IEA att åtaganden om framtida inköp kan minska risken i tidiga investeringar och hjälpa ny teknik att nå större skala. Offentliga inköp pekas ut som ett viktigt verktyg.

Avgörande är att ambitionerna blir konkreta leveransavtal. Krav på lägre utsläpp i exempelvis byggande och infrastruktur kan ge producenter en tydligare framtida marknad, men då måste kraven också styra vad som faktiskt köps.

Vad betalar kunden för?

För att en kund ska betala mer måste utsläppsminskningen också gå att förstå och jämföra.

Det är en huvudfråga i ResponsibleSteels rapport Global Steel Decarbonisation: From complexity to coherence, publicerad i juli. Organisationen jämför bland annat EU och Indien och pekar på skillnader i definitioner, utsläppsberäkningar och hantering av återvunnet material.

Enligt ResponsibleSteel kan sådana skillnader försvåra handel och göra investeringar mer osäkra. Om två leverantörer räknar på olika sätt blir det svårare för köparen att avgöra vad ett lägre redovisat klimatavtryck faktiskt betyder.

Organisationen efterlyser därför mer samstämmiga beräkningsmetoder, bättre spårbarhet och större möjlighet att använda oberoende verifierade uppgifter över nationsgränserna. En fungerande marknad behöver både köpare och trovärdiga sätt att skilja produkterna åt.

Indien ökar kolbehovet

Samtidigt följer den globala ståltillverkningen flera olika utvecklingsspår.

I Coal Mid-Year Update 2026 bedömer IEA att Indien blir den viktigaste drivkraften bakom den ökade efterfrågan på metallurgiskt kol, alltså kol som används i järn- och ståltillverkning. Merparten av landets ökade stålproduktion väntas komma från masugnar och syrgaskonvertrar, där kol och koks används för att framställa råjärn som sedan förädlas till stål.

Indiens växande stålbehov står inte i motsats till den globala överkapaciteten. Efterfrågan utvecklas olika i olika länder, och Indien bygger ut sin egen produktion för att möta ett större inhemskt behov. Därmed kan ny kapacitet tillkomma samtidigt som det redan finns ett betydande kapacitetsöverskott i världen.

Det innebär att europeiska utsläppsminskningar sker parallellt med en fortsatt utbyggnad av kolberoende produktion på en annan stor marknad. Däremot ger det inte stöd för att beskriva all global kapacitetsökning som kolbaserad.

Frågan om vem som ska betala får därför olika svar på olika marknader. IEA pekar på en kombination av efterfrågeskapande åtgärder och ekonomiskt stöd, bland annat offentlig upphandling och kontrakt som täcker delar av kostnadsskillnaden mellan ny och konventionell produktion.

Sammantaget visar exemplen att marknaden finns, men ännu inte bär hela omställningen. Kunder kan bidra genom långsiktiga beställningar och högre materialpriser. Offentliga styrmedel kan minska investeringsrisken och göra utsläppen dyrare. Hur dessa delar kombineras avgör om nästa projekt stannar vid en avsiktsförklaring eller blir ett stålverk som faktiskt byggs.

Läs mer och ladda ner rapporterna

Övriga källor



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.