Nyhet

Viscarias milstolpar gav ingen tydlig börseffekt

Ett examensarbete från Umeå universitet analyserar hur Viscarias aktiekurs reagerade på tre viktiga besked om kopparprojektet utanför Kiruna. Ingen av händelserna gav en statistiskt säkerställd abnormal avkastning. Författarna ser möjliga informationsproblem, men underlaget räcker inte för slutsatser om gruvmarknaden i stort.

Redaktionen 1 september, 2026 • 3 minuters läsning

Gruvaktiebolaget Viscaria arbetar med att återstarta koppargruvan strax utanför Kiruna. Gruvan var i drift mellan 1983 och 1997 och projektet är därför ett så kallat brownfield-projekt, där tidigare gruvverksamhet och viss befintlig infrastruktur kan utnyttjas.

Under projektets utveckling har bolaget bland annat fått miljötillstånd, presenterat en genomförbarhetsstudie och inlett arbetet med en större lånefinansiering. Enligt Viscarias aktuella projektplan siktar bolaget på att producera det första kopparkoncentratet 2028.

Tre viktiga besked granskades

I sitt examensarbete i företagsekonomi undersöker Elias Hammarlund och Gustav Rutfors hur finansiering, projektvärdering och börsens prissättning förändras när ett gruvprojekt närmar sig produktion.

Studien är utformad som en fallstudie av Viscaria. Den kvantitativa delen analyserar aktiekursens reaktion på tre besked: miljötillståndet, publiceringen av genomförbarhetsstudien och bolagets mandat för att ordna lånefinansiering.

Författarna använder två etablerade Fama–French-modeller för att beräkna abnormal avkastning, det vill säga den del av kursutvecklingen som inte förklaras av den bredare marknadens rörelser och andra kända riskfaktorer.

Analysen kompletteras med tre intervjuer med ledande befattningshavare inom Viscaria.

Ingen statistiskt säkerställd reaktion

De beräknade kursreaktionerna var överlag negativa eller begränsade under de studerade perioderna. Ingen av de tre händelserna gav emellertid en statistiskt säkerställd abnormal avkastning.

Det betyder att studien inte kan visa att beskeden orsakade kursförändringarna. Den kan därmed inte heller belägga att marknaden systematiskt undervärderade Viscaria eller misslyckades med att prissätta den minskade projektrisken.

Författarna tolkar ändå de svaga och varierande reaktionerna som ett möjligt tecken på informationsasymmetri och begränsad förståelse för gruvprojektens utvecklingsfaser. De anser att resultaten ligger närmare den adaptiva marknadshypotesen, där investerarnas agerande förändras med erfarenhet och marknadsförhållanden, än föreställningen om en genomgående effektiv marknad.

Det finns samtidigt andra möjliga förklaringar. Beskeden kan delvis ha varit väntade och därmed redan inräknade i aktiekursen. Kursutvecklingen kan också ha påverkats av kopparpriset, finansmarknadens allmänna utveckling och bolagsspecifika faktorer som modellerna inte fullt ut fångar.

Lån blev möjliga när risken minskade

Ett tydligare resultat gäller projektets finansiering. Under den tidiga utvecklingsfasen var Viscaria starkt beroende av eget kapital. Möjligheten att använda mer omfattande lånefinansiering uppstod först efter att projektet passerat centrala milstolpar som miljötillstånd och genomförbarhetsstudie.

Studien illustrerar därmed en välkänd utmaning för gruvprojekt före produktionsstart: kapitalbehovet är stort samtidigt som projektet ännu saknar intäkter och osäkerheten är betydande. När tekniska, juridiska och ekonomiska risker successivt minskar blir projektet mer möjligt att finansiera med lån.

Ett fall, inte hela marknaden

Examensarbetet omfattar ett enda bolag och endast tre händelser. Det statistiska underlaget är därför litet, vilket begränsar möjligheten att upptäcka tillförlitliga kursreaktioner och att generalisera resultaten till andra svenska eller europeiska gruvprojekt.

Samtliga intervjuade var dessutom ledande företrädare för Viscaria. Intervjuerna ger värdefull insyn i bolagets finansieringsarbete, men representerar inte investerares, bankers eller oberoende analytikers perspektiv.

Studien ska därför främst ses som en detaljerad fallstudie och som underlag för fortsatt forskning. Den väcker relevanta frågor om hur kapitalmarknaden bedömer riskreducering i gruvprojekt, men visar inte att den svenska eller europeiska marknaden generellt är ineffektiv.

Referens: Elias Hammarlund och Gustav Rutfors, ”De-Risking Without Reward: Market Inefficiency in Pre-Production Copper Mining: Evidence from Viscaria AB – Bridging Theory and Practice in European Mining”, masteruppsats i företagsekonomi, Umeå universitet, 2026. Läs uppsatsen via DiVA [Öppen tillgång]

Nyhet

Sofia Utsi blir vd för LKAB Berg & Betong

Sofia Utsi har utsetts till ordinarie vd för LKAB Berg & Betong från den 1 september. Hon har varit tillförordnad vd sedan januari och arbetade dessförinnan som avdelningschef inom bolaget, som är verksamt inom bland annat bergarbeten, krossning och betongtillverkning.

Mats Janson 10 september, 2026 • 1 minuts läsning

Sofia Utsi började på LKAB Berg & Betong 2023. Innan dess hade hon flera ledande roller inom Skanska, bland annat som distriktschef, utvecklingschef och projektledare.

LKAB Berg & Betong bedriver betongtillverkning, bergarbeten och krossning i Norrbotten. Bolaget utför även entreprenader vid bergtäkter på andra håll i Sverige.

Styrelseordförande Darren Wilson framhåller Sofia Utsis erfarenhet av affärsledning, verksamhetsutveckling och produktion som viktiga skäl bakom utnämningen.

Sofia Utsi säger att hon vill fortsätta utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna och bolagets kunder.

– Vi har en stark verksamhet, kompetenta medarbetare och ett nära samarbete med våra kunder. Jag ser fram emot att tillsammans med organisationen fortsätta utveckla verksamheten, säger hon.

Källa: LKAB

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.