Till huvudinnehållet

140 miljoner ska föra Henneviken mot första ekonomiska testet

Efter att mineraltillgången i Henneviken har vuxit med 72 procent tar Arctic Minerals in 140 miljoner kronor genom en riktad emission. Pengarna ska finansiera fortsatt borrning och arbetet mot en första ekonomisk studie. Samtidigt späds befintliga ägare ut med närmare 30 procent och merparten av mineraltillgången är fortfarande geologiskt osäker.

Mats Janson
Mats Janson 18 november, 2026 • 3 minuters läsning
Karta över identifierade målområden längs det mineraliserade systemet i Dalsland, inklusive Dingelvik, Henneviken, Asslebyn och Baldersnäs.
Karta över identifierade målområden längs det mineraliserade systemet i Dalsland. Dingelvik är störst, medan samtliga övriga prospekt fortfarande är klassificerade i den osäkrare kategorin antagen mineraltillgång. Grafik: Arctic Minerals. Arctic Minerals

TripleM har tidigare rapporterat om borresultat som kunde få mineraltillgången i Henneviken att växa. Nu har Arctic Minerals både räknat upp tillgången och säkrat kapital för nästa steg: att undersöka om kopparn och silvret kan ligga till grund för ett ekonomiskt hållbart gruvprojekt.

Den riktade nyemissionen omfattar drygt 23,3 miljoner aktier till kursen sex kronor. Därmed tillförs bolaget 140 miljoner kronor före transaktionskostnader, alltså 20 miljoner mer än Arctic Minerals först avsåg att ta in.

Teckningskursen motsvarade aktiens stängningskurs den 11 november. Att emissionen kunde utökas utan en uttrycklig rabatt är en signal om investerarintresse för projektet, men säger ännu ingenting om gruvans framtida lönsamhet.

Mer borrning ska minska osäkerheten

Kapitalet ska främst användas till fortsatt borrning, tekniskt och miljömässigt arbete samt förberedelser för en preliminär ekonomisk bedömning, en så kallad PEA. En del får även användas för bolagets allmänna verksamhet.

Den uppdaterade mineraltillgången omfattar 90,7 miljoner ton med en genomsnittlig halt på 1,03 procent kopparekvivalent (ett sammanvägt mått där värdet av bland annat koppar och silver räknas om till en gemensam enhet). Tillgången innehåller enligt beräkningen 682 000 ton koppar och 60,9 miljoner uns silver.

Ökningen med 72 procent behöver samtidigt sättas i sitt sammanhang. Den första tillgångsberäkningen från 2025 omfattade bara Dingelvik. Den nya beräkningen inkluderar sex prospekt: Dingelvik, Asslebyn, Henneviken, Baldersnäs, Åsnebo och Härserud Norra. Dingelvik ökade med 26 procent räknat med samma gränshalt, medan de fem nytillkomna områdena står för en betydande del av det samlade resurslyftet.

Av hela mineraltillgången är 30 procent klassificerad som indikerad och resterande 70 procent som antagen. Den senare kategorin bygger på ett glesare geologiskt underlag och har lägre säkerhet. En antagen mineraltillgång kan inte direkt omvandlas till malmreserv.

Ett av målen med den fortsatta borrningen är därför att flytta material från kategorin antagen till indikerad. Och då handlar det inte bara om att hitta fler ton, utan om att öka säkerheten i hur mineraliseringen hänger samman, vilka halter den håller och hur mycket som kan bli relevant i en framtida gruvplan.

Första ekonomiska modellen

En PEA blir projektets första samlade ekonomiska prövning. Där kan bland annat tänkbar brytningsmetod, produktionstakt, anrikning, investeringar, driftskostnader och metallprisantaganden vägas samman.

Arctic Minerals har redan låtit ta fram ett koncept för underjordsbrytning vid Dingelvik. Det pekar mot en möjlig produktion på tre till fyra miljoner ton per år, men bygger delvis på schabloner och jämförelser med andra nordiska gruvor. Den kommande studien behöver fördjupa underlaget och visa hur känslig projektets ekonomi är för exempelvis metallpriser, utbyte och kostnadsökningar.

Inte heller en positiv PEA innebär att en gruva kan byggas. Projektet behöver bland annat bearbetningskoncession, miljötillstånd, fortsatta metallurgiska och geotekniska undersökningar samt betydligt mer kapital innan ett investeringsbeslut kan bli aktuellt.

Två investerare tar merparten

Emissionen innebär att befintliga ägare späds ut med cirka 29,9 procent. Arctic Minerals motiverar den riktade emissionen med att kapitalet kunde tas in snabbare än genom en företrädesemission och att borrprogrammet därmed kan fortsätta utan avbrott.

Kapitalanskaffningen är samtidigt koncentrerad. Darren Morcombe tilldelades aktier för 60 miljoner kronor och Konwave Transition Metals Fund för 40 miljoner. Två investerare står alltså för 100 av emissionens 140 miljoner kronor.

En del av Morcombes investering är dessutom villkorad av godkännande från Inspektionen för strategiska produkter enligt lagen om granskning av utländska direktinvesteringar. Den delen motsvarar knappt 16 miljoner kronor.

Emissionen ger Arctic Minerals finansiering för att angripa projektets närmaste risker: resursklassning, teknik, miljöunderlag och preliminär ekonomi. Den finansierar däremot inte en gruva. Det avgörande nästa beskedet blir därför inte hur många ton bolaget kan lägga till, utan hur stor del av mineraltillgången som kan brytas och förädlas med rimlig lönsamhet.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.