140 miljoner ska föra Henneviken mot första ekonomiska testet
Efter att mineraltillgången i Henneviken har vuxit med 72 procent tar Arctic Minerals in 140 miljoner kronor genom en riktad emission. Pengarna ska finansiera fortsatt borrning och arbetet mot en första ekonomisk studie. Samtidigt späds befintliga ägare ut med närmare 30 procent och merparten av mineraltillgången är fortfarande geologiskt osäker.
TripleM har tidigare rapporterat om borresultat som kunde få mineraltillgången i Henneviken att växa. Nu har Arctic Minerals både räknat upp tillgången och säkrat kapital för nästa steg: att undersöka om kopparn och silvret kan ligga till grund för ett ekonomiskt hållbart gruvprojekt.
Den riktade nyemissionen omfattar drygt 23,3 miljoner aktier till kursen sex kronor. Därmed tillförs bolaget 140 miljoner kronor före transaktionskostnader, alltså 20 miljoner mer än Arctic Minerals först avsåg att ta in.
Teckningskursen motsvarade aktiens stängningskurs den 11 november. Att emissionen kunde utökas utan en uttrycklig rabatt är en signal om investerarintresse för projektet, men säger ännu ingenting om gruvans framtida lönsamhet.
Mer borrning ska minska osäkerheten
Kapitalet ska främst användas till fortsatt borrning, tekniskt och miljömässigt arbete samt förberedelser för en preliminär ekonomisk bedömning, en så kallad PEA. En del får även användas för bolagets allmänna verksamhet.
Den uppdaterade mineraltillgången omfattar 90,7 miljoner ton med en genomsnittlig halt på 1,03 procent kopparekvivalent (ett sammanvägt mått där värdet av bland annat koppar och silver räknas om till en gemensam enhet). Tillgången innehåller enligt beräkningen 682 000 ton koppar och 60,9 miljoner uns silver.
Ökningen med 72 procent behöver samtidigt sättas i sitt sammanhang. Den första tillgångsberäkningen från 2025 omfattade bara Dingelvik. Den nya beräkningen inkluderar sex prospekt: Dingelvik, Asslebyn, Henneviken, Baldersnäs, Åsnebo och Härserud Norra. Dingelvik ökade med 26 procent räknat med samma gränshalt, medan de fem nytillkomna områdena står för en betydande del av det samlade resurslyftet.
Av hela mineraltillgången är 30 procent klassificerad som indikerad och resterande 70 procent som antagen. Den senare kategorin bygger på ett glesare geologiskt underlag och har lägre säkerhet. En antagen mineraltillgång kan inte direkt omvandlas till malmreserv.
Ett av målen med den fortsatta borrningen är därför att flytta material från kategorin antagen till indikerad. Och då handlar det inte bara om att hitta fler ton, utan om att öka säkerheten i hur mineraliseringen hänger samman, vilka halter den håller och hur mycket som kan bli relevant i en framtida gruvplan.
Första ekonomiska modellen
En PEA blir projektets första samlade ekonomiska prövning. Där kan bland annat tänkbar brytningsmetod, produktionstakt, anrikning, investeringar, driftskostnader och metallprisantaganden vägas samman.
Arctic Minerals har redan låtit ta fram ett koncept för underjordsbrytning vid Dingelvik. Det pekar mot en möjlig produktion på tre till fyra miljoner ton per år, men bygger delvis på schabloner och jämförelser med andra nordiska gruvor. Den kommande studien behöver fördjupa underlaget och visa hur känslig projektets ekonomi är för exempelvis metallpriser, utbyte och kostnadsökningar.
Inte heller en positiv PEA innebär att en gruva kan byggas. Projektet behöver bland annat bearbetningskoncession, miljötillstånd, fortsatta metallurgiska och geotekniska undersökningar samt betydligt mer kapital innan ett investeringsbeslut kan bli aktuellt.
Två investerare tar merparten
Emissionen innebär att befintliga ägare späds ut med cirka 29,9 procent. Arctic Minerals motiverar den riktade emissionen med att kapitalet kunde tas in snabbare än genom en företrädesemission och att borrprogrammet därmed kan fortsätta utan avbrott.
Kapitalanskaffningen är samtidigt koncentrerad. Darren Morcombe tilldelades aktier för 60 miljoner kronor och Konwave Transition Metals Fund för 40 miljoner. Två investerare står alltså för 100 av emissionens 140 miljoner kronor.
En del av Morcombes investering är dessutom villkorad av godkännande från Inspektionen för strategiska produkter enligt lagen om granskning av utländska direktinvesteringar. Den delen motsvarar knappt 16 miljoner kronor.
Emissionen ger Arctic Minerals finansiering för att angripa projektets närmaste risker: resursklassning, teknik, miljöunderlag och preliminär ekonomi. Den finansierar däremot inte en gruva. Det avgörande nästa beskedet blir därför inte hur många ton bolaget kan lägga till, utan hur stor del av mineraltillgången som kan brytas och förädlas med rimlig lönsamhet.