Metalliska Material

Projektinitiativ inom: Metallanvändning

20 februari, 2017 • 2 minuters läsning

Projektinitiativpresentationer från programkonferensen Metalliska material 2017. Använd pilarna för att bläddra i spellistan.

Projektinitiativ #3: Öka andelen höghållfatsa stål i byggsektorn

Beskrivning: Vi vill höja andelen höghållfast stål i byggnader och emotser diskussionspartner som kan hjälpa oss med vad och hur.

Projektinitiativ #4: Utveckla metoder för att återanvända stål i byggnadsverk

Stål skapar möjligheter i byggsektorn. Stål är lätt att återanvända. Men det finns ett antal hinder som måste lösas för att man ska kunna utveckla återanvändning av stål så det blir kommersiellt och praktiskt gångbart. Vi vill gärna utveckla dessa tankar, gärna tillsammans med partner, Vi ser att det finns svårigheter kring spårbarhet som kan bero på belastningstyper ( t.ex. utmattning) eller klimatpåverkan.

Projektinitiativ #6: Sätta upp ett gemensamt artikelnummersystem för plåt, balk, stång, rör m.m. inom Europa

Ha artikelnummer indelade så att även olika former av värmebehandling finns med: rätt produktstandard, rätt material osv. Till exempel att första siffran beskriver produktportfölj, andra material osv. Certifikat granskas innan de får rätt artikelnummer av hemtagare till Europa eller tillverkare som sätter det på marknaden inom Europa. Vilket skulle göra att man undvek billigare sorter som inte uppfyller krav eller direktiv inom Europa. Typ nya tryckkärlsdirektivet. Alla som köper plåt av grossist anger rätt artikelnummer. Plåten har då rätt ingredienser och utförande för att få bära sitt Euro-artikelnummer. Lika konkurrens för lika krav. Tar vi täten så leder vi också systemet och kontrollerar således marknaden lite bättre.

Projektinitiativ #17: Metoder för förlängd livslängd av befintliga utmattningsbelastade stålkonstruktioner

Det finns idag ett flertal metoder att öka livslängden för utmattningsbelastade konstruktioner. Några nya metoder för efterbehandling av svetsade konstruktioner är mycket lovande men de behöver studeras mer i detalj och applikation, samt jämföras med andra tillgängliga tekniker. Vi vill studera detta område systematiskt med målet att kunna definiera hur mycket man kan vinna med olika metoder samt hur dessa ska appliceras på exempelvis broar.

Projektinitiativ #23: Öka användandet av rostfria material inom infrastruktur

Vi vill åstadkomma mer hållbara strukturer ur ett livscykelperspektiv. Med struktur syftar vi på bl.a. broar, armeringsjärn och byggnader. Livscykelperspektivet inkluderar förutom global miljöpåverkan också en kostnadsaspekt. Användningen av rostfritt stål i dessa applikationer är idag låg. Endast ett fåtal broar i Sverige är tillverkade i rostfritt stål, varav flera är gång- och cykelbroar. Det finns stor potential i införandet av mer underhållsfria lösningar baserat på rostfria stål och denna förstudie ämnar besvara hur stor denna potential kan vara för olika applikationer.

Nyhet

Välkommen till TripleM!

TripleM är en ny journalistisk plattform för metall-, mineral- och gruvindustrierna. Vi följer tekniken, affärerna, forskningen och människorna som formar branschen, allt med ett nordiskt perspektiv, nyfikenhet och en ambition att förklara hur branscherna hänger ihop.

Mats Janson 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Idén bakom TripleM bottnar i det faktum att metaller finns överallt i våra liv. Och att kunskapen, arbetet och vägvalen bakom dem trots det sällan får det utrymme de förtjänar.

TripleM ska därför vara en plats för alla som arbetar i branschen och för dem som vill förstå den bättre. Vi vill inte bara berätta att en investering görs eller att en teknik utvecklas, utan också varför det spelar roll för produktionen, människorna och samhället runt omkring. Samtidigt är branscherna som vi bevakar stora och spretiga. Därför erbjuder vi möjligheten att skräddarsy vilken typ av nyheter och uppdateringar man vill ta del av.

Flera av oss som är med och lanserar TripleM har arbetat inom metall-, mineral- och gruvindustrierna med journalistik, kommunikation och affärsutveckling. Rent redaktionellt vill vi vara nära branschen och självständiga i vår bevakning. Samarbetspartner bidrar med kunskap, perspektiv och kontakter, men redaktionen bestämmer vad vi bevakar och publicerar. Vår uppgift är att ställa frågor, kontrollera uppgifter och skilja resultat från löften.

Sajten är vårt första steg med intervjuer, fördjupningar och forskningsbevakning. Under hösten växlar vi upp med poddar och nyhetsbrev, en bit i taget för att varje del ska bli genomarbetad och användbar. Längre fram vill vi även skapa fler möjligheter för människor i branschen att mötas och utbyta kunskap.

Nu vill vi gärna höra från dig vad som behöver förklaras bättre? Vem borde vi träffa? Vilka frågor saknar du i bevakningen?

Välkommen till TripleM, vi ser fram emot att lära känna dig!

Tipsa oss!
Har du tips, idéer och tankar kring vad vi på TripleM ska skriva om?
Här hittar du kontaktuppgifter.

Nyhet

Slites kalktillstånd står fast

Heidelberg Materials har fått ett lagakraftvunnet tillstånd för fortsatt och utökad kalkstensbrytning i Slite under 30 år. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Därmed är tillståndsfrågan avgjord, men bolagets planerade CCS-anläggning är fortfarande pausad i väntan på en finansieringslösning.

Redaktionen 10 september, 2026 • 2 minuters läsning

Högsta domstolen meddelade den 7 september att den inte beviljar prövningstillstånd för överklagandena av Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen hade redan i november 2025 beslutat att inte pröva överklaganden från bland andra föreningen Urbergsgruppen och ett antal markägare. När ärendet inte heller tas upp av Högsta domstolen står mark- och miljödomstolens ursprungliga avgörande fast och vinner laga kraft.

Tillstånd för 30 års brytning

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beviljade tillståndet i maj 2025. Det gäller i 30 år och omfattar fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten samt märgelsten i Västra brottet.

Heidelberg Materials får också uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av materialet samt leda bort inläckande dag- och grundvatten från täkterna. Kalkstenen används som råvara vid bolagets cementfabrik i Slite.

Tillståndet innehåller ett stort antal villkor om bland annat yt- och grundvatten, naturvärden, buller, vibrationer, damning och kemikaliehantering. Domstolen beviljade även Natura 2000-tillstånd och dispens från vissa bestämmelser i artskyddsförordningen.

Domstolen bedömde att täktverksamheten inte äventyrar den allmänna dricksvattenförsörjningen eller vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas närhet. Om verksamheten ändå skadar brunnar inom det fastställda påverkansområdet ska Heidelberg Materials ordna en alternativ dricksvattenförsörjning.

Bolaget ska investera 1,5 miljarder

Heidelberg Materials uppger att omkring 1,5 miljarder kronor ska investeras i skydds- och kompensationsåtgärder för vatten och natur på Gotland.

I åtagandena ingår enligt bolaget insatser som ska stärka dricksvattenförsörjningen. De planerade åtgärderna beräknas fördubbla den lokala kapaciteten för dricksvatten. Ett kontroll- och uppföljningsprogram ska användas för att följa effekterna och vid behov justera åtgärderna tillsammans med tillsynsmyndigheterna.

Investeringens storlek och den beräknade fördubblingen av dricksvattenkapaciteten är uppgifter från Heidelberg Materials. Effekterna har ännu inte uppnåtts utan är beroende av att åtgärderna genomförs och fungerar som planerat.

CCS-projektet är fortfarande pausat

Det långsiktiga täkttillståndet är en förutsättning för Heidelberg Materials planer på att bygga en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, vid cementfabriken.

HD-beskedet innebär däremot inte att CCS-projektet har återstartat eller att finansieringen är klar. Utvecklingsarbetet är fortfarande pausat medan bolaget arbetar vidare med finansieringsfrågan.

Heidelberg Materials står fast vid ambitionen att genomföra satsningen. Enligt bolagets egen beräkning skulle anläggningen kunna minska Sveriges samlade klimatutsläpp med upp till fyra procent. Uppgiften är en prognos och inte ett uppmätt resultat.

Tillståndet undanröjer därmed den rättsliga osäkerheten kring den långsiktiga råvaruförsörjningen till cementfabriken. Det återstår fortfarande ett separat investerings- och finansieringsbeslut innan CCS-planerna kan förverkligas.