Till huvudinnehållet

EU förstärker fri tilldelning, men ger inte stålet någon generell lättnad

EU-länderna och Europaparlamentet har enats om en säkerhetsbuffert på omkring 121 miljoner fria utsläppsrätter för perioden 2026–2030. Uppgörelsen kan dämpa kostnadstrycket för vissa energiintensiva processer, men förändrar inte generellt villkoren för stål- och metallindustrin.

Mats Janson
Mats Janson 17 november, 2026 • 3 minuters läsning
AdobeStock_732637434
Det italienska stålföretaget Acciaierie d'Italias anläggning i Taranto, Puglia, Italien. EU:s preliminära uppgörelse förstärker den fria tilldelningen för vissa processer som omfattas av utsläppshandelns riktmärken för värme och bränsle. Hur svenska och europeiska anläggningar påverkas avgörs först när kommissionens nya beräkningsregler är klara. Adobe Stock

Den preliminära överenskommelsen nåddes sent den 12 november och gäller industrier vars fria tilldelning beräknas utifrån EU:s riktmärken för värme och bränsle.

En utsläppsrätt ger innehavaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid. När en industri får utsläppsrätter gratis behöver den inte köpa motsvarande mängd på marknaden, förutsatt att utsläppen ryms inom tilldelningen.

Det handlar dock inte om 121 miljoner helt nya utsläppsrätter. Omkring 88 miljoner kommer från den mängd som EU-kommissionen redan föreslagit skulle göras tillgänglig inom det befintliga systemet. Ytterligare 28 miljoner har tidigare hållits inne eftersom berörda anläggningar inte har uppfyllt villkor om bland annat energibesiktningar eller klimatneutralitetsplaner.

Därtill skapas en särskild reserv på fem miljoner utsläppsrätter för mycket utsatta energiintensiva sektorer. Om dessa inte används ska de i stället gå till moderniseringsfonden och innovationsfonden.

Uppgörelsen höjer därmed inte EU samlade utsläppstak. Den förändrar hur utsläppsrätter inom systemet fördelas.

Bara vissa processer omfattas

EU använder 52 produktspecifika riktmärken för att beräkna fri tilldelning. Därutöver finns riktmärken för värme och bränsle, som används för produkter och processer som saknar ett eget produktriktmärke. Dessa svarar för omkring en fjärdedel av den fria tilldelningen.

Den nya uppgörelsen gäller enbart värme- och bränsleriktmärkena. EU-rådet nämner bland annat kemi, massa och papper, livsmedelsproduktion, keramik och glas som berörda branscher.

För metall- och mineralindustrin blir effekten därför anläggningsspecifik. Enskilda processer kan omfattas om tilldelningen beräknas utifrån användningen av värme eller bränsle. Däremot går det inte att dra slutsatsen att svenska stålverk, smältverk, mineralproducenter eller gjuterier generellt får fler fria utsläppsrätter.

Kommissionens kommande beräkningsregler blir avgörande för vilka anläggningar som faktiskt gynnas och hur stor deras ökade tilldelning blir.

ETS och CBAM

I TripleM:s nya poddavsnitt om ETS och CBAM, som publiceras inom kort, förklarar Helén Axelsson från Jernkontoret hur systemen hänger samman. ETS sätter ett pris på utsläppen från europeisk produktion, medan CBAM ska ge importerade varor en motsvarande koldioxidkostnad när den fria tilldelningen till berörda sektorer trappas ned.

Den nya uppgörelsen illustrerar samtidigt att EU kan justera enskilda delar av den fria tilldelningen utan att ändra systemets huvudsakliga riktning. Den förändrar inte den CBAM-kopplade nedtrappningen för berörda järn- och stålvaror och löser inte heller den exportfråga som diskuteras i podden: att europeiska producenter möter konkurrenter utan motsvarande koldioxidkostnad när de säljer utanför EU.

TripleM har tidigare följt hur CBAM går från regelverk till praktiskt genomförande i artikeln Verifierare får tillgång till CBAM-registret. I analysen Vem betalar för stålets omställning? undersökte vi samtidigt hur kostnaden för utsläppsminskningarna fördelas mellan företag, kunder och stater.

Den nya överenskommelsen är ytterligare en del av samma dragkamp. EU dämpar den kortsiktiga kostnadsökningen för vissa industriprocesser, men lämnar de större frågorna om export, konkurrenskraft och fri tilldelning efter 2030 öppna.

Uppgörelsen ska nu godkännas formellt av både rådet och Europaparlamentet.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.