Till huvudinnehållet

Meta köper klimatvärdet – någon annan får stålet

Meta har tecknat ett flerårigt avtal om klimatvärdet från en del av Stegras framtida stålproduktion i Boden. Det fysiska stålet ska säljas till andra kunder utan tillhörande klimatanspråk. Upplägget kan ge Stegra en grön premie även för svårsålda volymer under upprampningen, men ställer höga krav på spårbarhet och klimatredovisning.

Mats Janson
Mats Janson 17 november, 2026 • 6 minuters läsning
Stegra_site_vision image_1
Meta köper inte det fysiska stålet från Stegras planerade anläggning i Boden. Genom miljöattributcertifikat betalar teknikbolaget i stället för klimatvärdet hos framtida non-prime-stål, medan materialet säljs till en annan kund utan tillhörande klimatanspråk. Stegra

Meta ska inte köpa stål från Stegra. I stället köper teknikbolaget miljöattributcertifikat, EAC, som representerar klimatprestandan hos stål som i framtiden produceras vid anläggningen i Boden.

Modellen kallas book-and-claim. Den innebär att en produkts miljöegenskaper skiljs från den fysiska varan och säljs separat. Stålet kan hamna i ett europeiskt stängsel, golv eller någon annan produkt, medan Meta får rätten att tillgodoräkna sig dess lägre klimatpåverkan i relation till den mängd stål som företaget använder eller köper genom sina leverantörskedjor.

Enligt Stegras modell motsvarar ett certifikat klimatvärdet hos ett ton producerat stål. Certifikatet ska inte utfärdas förrän stålet faktiskt har tillverkats, verifierats och levererats till den fysiska kunden.

Det är därmed inte samma sak som en traditionell klimatkompensation. Meta köper inte en skogsplantering eller koldioxidinfångning för att neutralisera valfria utsläpp. Företaget betalar för miljöegenskapen hos en verklig mängd stål som produceras med lägre utsläpp än konventionell masugnsbaserad tillverkning.

Certifikaten kopplas till stål utanför specifikation

Stegra avser att knyta certifikaten till så kallat non-prime-stål. Det är användbart stål som av olika skäl inte uppfyller den ursprungliga kundens krav på exempelvis dimensioner, yta eller mekaniska egenskaper. Materialet säljs därför till mindre krävande användningsområden (såsom golv och stängsel).

Non-prime-stålet ska tillverkas i samma vätgas- och elbaserade process som Stegras övriga produktion. Bolaget räknar med upp till 95 procent lägre koldioxidutsläpp än vid konventionell masugnsbaserad ståltillverkning.

Problemet är att marknaden för material utanför den ursprungliga specifikationen är starkt prisstyrd. Den fysiska köparen kan därför vara ovillig att betala extra för den lägre klimatpåverkan.

Genom certifikaten kan Stegra i stället sälja stålet till ordinarie pris och låta Meta betala för klimatvärdet. Det ger bolaget en möjlighet att få en grön premie även för volymer där den fysiska kunden annars inte hade betalat den.

Kopplingen till non-prime-stål är särskilt betydelsefull under upprampningen. Nya stålverk producerar normalt en större andel material utanför specifikation innan processerna har stabiliserats och rätt kvalitet kan uppnås med jämnhet. Certifikaten kan därmed skapa intäkter från volymer som annars riskerar att säljas med låg marginal under Stegras ekonomiskt och tekniskt känsligaste fas.

Stegra anger emellertid inte hur stor volym Meta har avtalat om, priset på certifikaten eller när betalningarna ska ske. Avtalet kan stärka förväntade framtida kassaflöden, men pressmeddelandet visar inte att det tillför någon omedelbar likviditet.

Microsoft, Google och Meta köper samma modell

Meta är den tredje stora teknikkoncernen som tecknar avtal om miljöattribut från Stegras produktion.

Microsoft ingick 2025 både ett avtal om fysiskt stål och ett separat avtal om certifikat. I september 2026 följde Google med ett avtal som omfattar certifikat motsvarande upp till 91 000 ton stål under det första året, med ambitionen att senare öka volymen.

Det nya Metaavtalet visar därför att book-and-claim håller på att utvecklas från pilotmodell till en återkommande del av Stegras försäljning. Gemensamt för köparna är deras snabbt växande datacenterverksamheter, där stål, cement och annan infrastruktur ger upphov till stora indirekta utsläpp.

Teknikbolagen köper normalt inte stålet själva. Det byggs in i anläggningarna genom långa kedjor av byggföretag, komponenttillverkare och materialleverantörer. Certifikaten ger dem möjlighet att finansiera stål med lägre utsläpp utan att först förändra hela den fysiska leverantörskedjan.

Vi på TripleM har tidigare frågat (i analysen Vem betalar för stålets omställning?) hur merkostnaden ska fördelas mellan stålbolag, kunder och offentliga aktörer. Certifikatmodellen ger ett nytt svar: den gröna premien kan betalas av ett företag som varken köper eller använder just det stål som premien härrör från.

Klimatvärdet får bara användas en gång

Modellens trovärdighet bygger på att samma utsläppsminskning inte tillskrivs både Meta och den fysiska stålkunden.

Enligt Stegra ska den som köper det fysiska non-prime-stålet därför förbinda sig att inte marknadsföra eller redovisa det som stål med lägre utsläpp. I produktdeklarationer, klimatredovisning och vidareförsäljning ska materialet behandlas som konventionellt stål. Det är Meta som genom certifikatet får rätten till klimatanspråket.

Varje certifikat ska följas från utfärdande till slutlig användning och verifieras av en extern part. Stegra uppger också att den redovisade klimatprestandan ska bygga på anläggningens genomsnittliga utsläpp per ton. Bolaget ska alltså inte kunna koncentrera hela produktionens klimatfördel till en liten certifierad volym och framställa den som utsläppsfri.

Stegras pressmeddelande från 12 november namnger dock inte den externa verifieraren eller redovisar certifikatens pris, register, fullständiga beräkningsmetod eller jämförelseutsläpp. Dessa uppgifter blir viktiga att ta in när modellen ska granskas i praktiken.

Redovisningsreglerna är fortfarande under utveckling

Stegra och Meta beskriver certifikaten som ett sätt för Meta att hantera stålrelaterade utsläpp i leverantörskedjan, så kallade scope 3-utsläpp. Det betyder inte nödvändigtvis att samma mängd omedelbart kan dras av från Metas fysiska utsläppsinventering.

Science Based Targets initiatives nya regler öppnar för råvarucertifikat och book-and-claim när företag inte kan agera direkt i den egna leverantörskedjan. Samtidigt ska åtgärder som inte förändrar företagets fysiska utsläppsinventering redovisas separat.

Greenhouse Gas Protocol arbetar fortfarande med en särskild standard för sådana marknadsinstrument. Organisationens nuvarande underlag är uttryckligen inte ett färdigt standardförslag, och en offentlig konsultation om den kommande standarden planeras först till 2027.

RMI har publicerat ett särskilt ramverk för book-and-claim inom järn och stål, medan ResponsibleSteel fortfarande utvecklar sina regler för spårbarhet och produktanspråk. Det finns alltså framväxande principer för bland annat verifiering, register och skydd mot dubbelräkning, men ännu ingen helt harmoniserad internationell praxis.

Meta kan därför trovärdigt säga att bolaget finansierar klimatvärdet från Stegras produktion. Det bör däremot inte hävda att stålet i ett visst datacenter kommer från Boden eller automatiskt behandla köpet som om det fysiska stålet i den egna leverantörskedjan hade bytts ut.

En intäkt men ingen finansieringslösning

TripleM har tidigare rapporterat att Stegra behöver ytterligare kapital sedan kostnaden för att färdigställa Bodenanläggningen visat sig vara högre än ägarna räknade med (Metaavtalet löser inte den finansieringsfrågan). Varken kontraktsvärde, betalningsprofil eller omfattning är offentliggjorda.

Flera långsiktiga certifikatavtal kan ändå göra framtida intäkter mer förutsägbara och visa investerare att det finns betalningsvilja för produktionens lägre klimatpåverkan. Särskilt värdefullt blir det om premien kan hämtas från volymer som annars hade sålts utan klimatpåslag.

Den avgörande frågan är additionaliteten: om Metas betalning faktiskt hjälper Stegra att färdigställa, starta eller skala upp produktionen snabbare än vad som annars varit möjligt. Det går inte att bedöma utan avtalsvolym, pris och kunskap om hur intäkterna påverkar projektets finansiering.

Avtalet visar ändå hur marknaden för stål med lägre utsläpp håller på att delas i två. Den ena kunden köper stålet. Den andra betalar för klimatvärdet. Om reglerna förhindrar dubbelräkning och pengarna bidrar till ny produktion kan modellen bredda marknaden för den gröna premien. Om kopplingen blir för svag riskerar företagens klimatredovisning däremot att förbättras snabbare än deras fysiska leverantörskedjor.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.