SSAB höjer kreditbufferten under stålomställningen
SSAB ersätter sin tidigare kreditram på 700 miljoner euro med en ny på 800 miljoner. Det innebär inte att bolaget lånar hela beloppet, utan att den tillgängliga reserven höjs med 100 miljoner euro när investeringarna i Luleå och Oxelösund tar allt större resurser i anspråk.
SSAB har tecknat en syndikerad revolverande kreditfacilitet på 800 miljoner euro. Avtalet löper i fem år och kan, om långivarna godkänner det, förlängas två gånger med ett år.
Faciliteten ersätter en kreditram på 700 miljoner euro från 2022 och får användas för allmänna koncernändamål. Den har tecknats med ett konsortium bestående av tolv banker, där Crédit Agricole och DNB Carnegie har samordnat affären.

En reserv – inte ett lån på 800 miljoner euro
En revolverande kreditfacilitet fungerar ungefär som en stor avtalad företagskredit. SSAB kan utnyttja, återbetala och därefter använda krediten igen under avtalstiden.
Att avtalet har tecknats betyder därför inte att SSAB omedelbart ökar sin skuld med 800 miljoner euro. Eftersom den nya faciliteten ersätter en befintlig kredit på 700 miljoner euro är den egentliga höjningen av kreditramen 100 miljoner euro.
Betydelsen ligger framför allt i att bankerna förbinder sig att hålla finansiering tillgänglig om SSAB behöver den. Det minskar risken att koncernen tvingas söka nytt kapital under tidspress om stålmarknaden försvagas, kassaflödet varierar eller investeringarna blir dyrare än planerat.
Investeringarna tar en växande del av kassan
SSAB befinner sig inte i någon akut likviditetskris. Vid utgången av tredje kvartalet hade koncernen en nettokassa på 8,4 miljarder kronor, likvida medel på 19,8 miljarder och outnyttjade kreditfaciliteter på 8,4 miljarder kronor, exklusive den särskilda finansieringen av Luleåprojektet.
Samtidigt hade nettokassan minskat från 10,8 miljarder kronor ett år tidigare. SSAB förklarar nedgången främst med strategiska investeringar och utdelningar. Prognosen för koncernens investeringar 2026 uppgår till 11,2 miljarder kronor, varav 8,2 miljarder avser strategiska projekt.
I Oxelösund installeras den nya ljusbågsugnen inför planerad produktionsstart under andra kvartalet 2027. I Luleå pågår markarbetena för det nya stålverket, där produktionen enligt den nuvarande tidsplanen ska börja sent 2029.
TripleM har tidigare beskrivit hur nästa steg i Oxelösunds omställning tar form och ställt frågan vem som ska betala för stålets omställning. Den nya kreditfaciliteten är en del av svaret på balansräkningsnivå: SSAB köper sig större finansiellt handlingsutrymme under genomförandet.
Inte öronmärkt för en viss anläggning
Kreditfaciliteten ska inte förväxlas med projektfinansiering. SSAB har redan ordnat ett separat paket med gröna lån på sammanlagt 2,7 miljarder euro för investeringen på 4,5 miljarder euro i det nya stålverket i Luleå.
Den nya kreditramen är däremot inte öronmärkt för Luleå, Oxelösund eller någon särskild ugn. Den kan användas för koncernens allmänna behov och fungerar främst som en likviditetsreserv.
SSAB framhåller att avtalet visar att bolaget fortsatt har tillgång till konkurrenskraftig finansiering. Det breda bankkonsortiet bekräftar att långivarna är beredda att ge koncernen en stor och långsiktig kreditram. Däremot offentliggörs varken räntemarginal, avgifter, utnyttjandegrad eller eventuella hållbarhetsvillkor. Därför går det inte att bedöma hur förmånlig finansieringen faktiskt är.
Kreditfaciliteten bygger inte någon ny ugn. Men den minskar risken för att en svagare stålmarknad eller oväntade kostnadsökningar ska tvinga SSAB att bromsa omställningen eller söka finansiering vid ett sämre tillfälle.