Till huvudinnehållet

SSAB höjer kreditbufferten under stålomställningen

SSAB ersätter sin tidigare kreditram på 700 miljoner euro med en ny på 800 miljoner. Det innebär inte att bolaget lånar hela beloppet, utan att den tillgängliga reserven höjs med 100 miljoner euro när investeringarna i Luleå och Oxelösund tar allt större resurser i anspråk.

Mats Janson
Mats Janson 19 november, 2026 • 3 minuters läsning
Deltagare vid SSAB:s första spadtag för det nya stålverket i Luleå.
SSAB:s nya kreditfacilitet är inte öronmärkt för stålverket i Luleå, men förstärker koncernens likviditetsreserv medan de stora omställningsinvesteringarna genomförs. På bilden har vice statsminister Ebba Busch och SSAB:s vd Johnny Sjöström precis tagit första spadtaget för det nya stålverket i Luleå. Foto: Erik Sandström. Erik Sandström

SSAB har tecknat en syndikerad revolverande kreditfacilitet på 800 miljoner euro. Avtalet löper i fem år och kan, om långivarna godkänner det, förlängas två gånger med ett år.

Faciliteten ersätter en kreditram på 700 miljoner euro från 2022 och får användas för allmänna koncernändamål. Den har tecknats med ett konsortium bestående av tolv banker, där Crédit Agricole och DNB Carnegie har samordnat affären.

SSAB:s finansdirektör Leena Craelius
SSAB:s finansdirektör Leena Craelius.Margareta Bloom Sandeback

En reserv – inte ett lån på 800 miljoner euro

En revolverande kreditfacilitet fungerar ungefär som en stor avtalad företagskredit. SSAB kan utnyttja, återbetala och därefter använda krediten igen under avtalstiden.

Att avtalet har tecknats betyder därför inte att SSAB omedelbart ökar sin skuld med 800 miljoner euro. Eftersom den nya faciliteten ersätter en befintlig kredit på 700 miljoner euro är den egentliga höjningen av kreditramen 100 miljoner euro.

Betydelsen ligger framför allt i att bankerna förbinder sig att hålla finansiering tillgänglig om SSAB behöver den. Det minskar risken att koncernen tvingas söka nytt kapital under tidspress om stålmarknaden försvagas, kassaflödet varierar eller investeringarna blir dyrare än planerat.

Investeringarna tar en växande del av kassan

SSAB befinner sig inte i någon akut likviditetskris. Vid utgången av tredje kvartalet hade koncernen en nettokassa på 8,4 miljarder kronor, likvida medel på 19,8 miljarder och outnyttjade kreditfaciliteter på 8,4 miljarder kronor, exklusive den särskilda finansieringen av Luleåprojektet.

Samtidigt hade nettokassan minskat från 10,8 miljarder kronor ett år tidigare. SSAB förklarar nedgången främst med strategiska investeringar och utdelningar. Prognosen för koncernens investeringar 2026 uppgår till 11,2 miljarder kronor, varav 8,2 miljarder avser strategiska projekt.

I Oxelösund installeras den nya ljusbågsugnen inför planerad produktionsstart under andra kvartalet 2027. I Luleå pågår markarbetena för det nya stålverket, där produktionen enligt den nuvarande tidsplanen ska börja sent 2029.

TripleM har tidigare beskrivit hur nästa steg i Oxelösunds omställning tar form och ställt frågan vem som ska betala för stålets omställning. Den nya kreditfaciliteten är en del av svaret på balansräkningsnivå: SSAB köper sig större finansiellt handlingsutrymme under genomförandet.

Inte öronmärkt för en viss anläggning

Kreditfaciliteten ska inte förväxlas med projektfinansiering. SSAB har redan ordnat ett separat paket med gröna lån på sammanlagt 2,7 miljarder euro för investeringen på 4,5 miljarder euro i det nya stålverket i Luleå.

Den nya kreditramen är däremot inte öronmärkt för Luleå, Oxelösund eller någon särskild ugn. Den kan användas för koncernens allmänna behov och fungerar främst som en likviditetsreserv.

SSAB framhåller att avtalet visar att bolaget fortsatt har tillgång till konkurrenskraftig finansiering. Det breda bankkonsortiet bekräftar att långivarna är beredda att ge koncernen en stor och långsiktig kreditram. Däremot offentliggörs varken räntemarginal, avgifter, utnyttjandegrad eller eventuella hållbarhetsvillkor. Därför går det inte att bedöma hur förmånlig finansieringen faktiskt är.

Kreditfaciliteten bygger inte någon ny ugn. Men den minskar risken för att en svagare stålmarknad eller oväntade kostnadsökningar ska tvinga SSAB att bromsa omställningen eller söka finansiering vid ett sämre tillfälle.



SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina

SSAB skänker nödkaminer och utomhuseldstäder till Ukraina inför vintern, när kriget har gjort behovet av värme stort. Donationen överlämnades när Ukrainas ambassadör besökte SSAB i Oxelösund den 17 november.

TripleM
Redaktionen 21 november, 2026 • 1 minuts läsning
SSAB-stål blir nödkaminer för Ukraina
Nödkaminen FirePipe har utvecklats av Cut-Fold och tillverkas av SSAB Zero-stål. De transporteras som platta paket och monteras på plats där produkterna ska användas. SSAB

Tillsammans med det svenska företaget Cut-Fold har SSAB tagit fram nödkaminer och utomhuseldstäder i SSAB Zero-stål, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Det stålet tillverkas av skrot med fossilfri el och biogas och ger enligt SSAB nästan inga fossila koldioxidutsläpp.

Nödkaminen FirePipe kan användas för uppvärmning, matlagning och för att koka vatten. Med den och utomhuseldstäderna vill SSAB ge praktisk hjälp som kan komma till direkt användning för människor i Ukraina, där temperaturen sjönk till minus 20 grader förra vintern.

– Det ukrainska folket har levt med konsekvenserna av kriget under lång tid och behoven är fortsatt stora, säger Johnny Sjöström, vd och koncernchef för SSAB.

Vid besöket den 17 november fick Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, också se delar av produktionen och ta del av SSAB:s omställning av stålverket i Oxelösund, från masugn till ljusbågsugn med produktionsstart under andra kvartalet 2027, som TripleM tidigare har rapporterat om. 

SSAB har stöttat Ukraina tidigare. Under 2022, 2023 och 2024 skänkte SSAB stål till fältkaminer och till takprodukter för att reparera krigsskadade byggnader.

Den nya donationen delas ut av den ideella föreningen Beredskapslyftet. SSAB uppger inte hur många kaminer donationen omfattar, vad den är värd eller när produkterna når mottagarna.



Svensk stålproduktion upp 27 procent i oktober

Sveriges råstålsproduktion ökade även i oktober, och hittills i år ligger den 6,9 procent över samma period i fjol.

TripleM
Redaktionen 20 november, 2026 • 1 minuts läsning
Enligt uppgifter från Jernkontoret ökade Sveriges råstålsproduktion i oktober
Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret Pia Nordlander/BildN

I oktober producerades 358 000 ton råstål i Sverige, skriver branschorganisationen Jernkontoret i ett pressmeddelande. Råstål är förstadiet till stålverkens handelsfärdiga produkter, som plåt, band, stång, tråd och rör. Omkring två tredjedelar av den svenska råstålsproduktionen bygger på järnmalm.

Ökningen är 27 procent jämfört med oktober 2025. Då tillverkades 282 000 ton, en nedgång som Jernkontoret förklarade med produktionsstopp för underhåll.

Från januari till oktober i år har 3 537 000 ton tillverkats, 6,9 procent mer än under samma period i fjol. Under hela 2025 tillverkades 3 998 000 ton.

Under andra och tredje kvartalet ökade produktionen. Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, ser oktobersiffran som ännu ett tecken på att den negativa trenden är bruten. Han pekar samtidigt på risken att högre räntor och energipriser dämpar återhämtningen.

Statistiken som Jernkontoret sammanställer bygger på uppgifter från elva anläggningar i Sverige som tillverkar råstål.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.